Inlägg

Visar inlägg från mars, 2017

Penséer!

Bild
I kväll när jag var på väg hem stannade jag på COOP och köpte ved.
Jag hade satt ner värmen under helgen eftersom jag var bortrest.
Det första jag såg när jag kom in på affären var penséer.

Penséer.

Gula. Tio plantor i en plastlåda.

Jag kanske är lite väl tidigt ute i år. Men vilken lycka att se de första penséerna i en gullig kruka.






Intervju med mig själv.

Vad ska du göra i dag?

Jobba, jobba och äta medhavd LCHF-lunch. (Tror jag ska återgå till Viktväktarna igen nästa vecka by the way.) Sedan jobba igen ända till 20.00 i kväll.

Vad är du tacksam för just här och nu?

Solen, kaffet i morse, att jag hittat en ny och inspirerande blogg (Amanda Hellberg).

Vad har du irriterat dig på i dag?

Snacket i fikarummet om magsjukor, men jag gick därifrån eftersom jag inte vill fokusera på elände.

Dagens outfit?

Svarta jeans, tigerrandig tunika med svart cardigan över.

Vad/vem längtar du efter?

W och S.
En ledig dag.
Att dricka kaffe på bryggan i solen.
En kryssning med goda vänner eller ensam så jag kan ta mig för att skriva.
Krokusarna under björken.
Påsken med olika sillinläggningar och lax och att gömma påskägg som små gull ska leta efter.

Om du fick ...

... skulle jag åka till Stockholm nu.

Det jag behöver göra är ...

... serva bilen alternativt sälja den och köpa en ny.



Snooze-drottningen

Bild
Så här ser det ut i mitt liv. Utom på helger och andra lediga dagar förstås.



De första klockslagen har jag inte ens uppfattat något alarm på. Framåt 06 upplever jag något diffust surrande, vänder på mig och drar täcket över örat. Surrandet fortgår och så småningom fattar jag att det är alarmet, och trycker på SNOOZE. Just då älskar jag att snooze är en möjlighet. Efter ett upprepat snoozande blir jag liksom medveten om hur mycket klockan är och skärper mig allt vad jag kan för att få förstånd och kraft till att ta mig ner från loftet.

Ett tryck på bryggaren, som är laddad redan kvällen innan, (det, mina vänner, är att älska sig själv. Att  ladda en bryggare så det bara är att trycka igång den på morgonen), och in i duschen. Fort fort ut igen och hälla upp kaffet i en mugg. Packa ner yoghurt och avokado och helst en matlåda i väskan, ta med sminket för här hemma hinns det inte med någon make up, möjligen lite trutvalla i Axmartavlan innan en ska ut på E4. Välja kläder och iväg.
Mötet m…

Vad är det som är viktigt?

Jag pratade med en kvinna i dag om de olika val vi har när det gäller att arbeta, tjäna så mycket pengar som det bara går, spendera 8 - 10 timmar på jobbet beroende på resväg, stressa iväg tidigt på morgonen, inte hinna med varken sig själv eller nära och kära. Och vara helt slut när helgen kommer, så allt som man planerat och längtat till bara blir tvång, för man vill helst bara få sova eller sitta i soffhörnet och vara i fred från allt och alla.
ELLER ... gå ner i arbetstid om möjligheten finns, kanske gå i pension fast det är några år kvar till 65? Kanske börja inse att pengar inte är det som gör en människa lycklig.




                JAG   Om inte jag har tid för mig och mina behov, hur blir det då? Livet, som är mitt att förvalta, vad är det värt om jag bara jobbar, stressar och sliter? Hinner jag med mina intressen?

FAMILJ OCH VÄNNER Hur mycket tid har jag till att verkligen kunna vara tillsammans med de människor som betyder något? Kan jag vara i närvaro när vi umgås eller har jag tan…

R.I.P. Jacob!

Bild
I dag fick jag veta att Jacob Gordin har gått bort.

Jag vill hedra honom med en av hans låtar.



Tack.

Bokstäverna trilskas

Vet ni.
I kväll är det så där tomt igen.
Bokstäverna
vill
inte
Kanske
vill dom
komma
en annan dag

jag
kan tvinga
några
att hoppa hit

Hit
på skärmen

Det kan vara ett A
eller ett R
eller dubbel-L

men
det behöver bli ord

ord
som ska bli
ett blogg-inlägg

jag kan skriva
ananas
för att det är roligt

ananas
fingrarna får hoppa
på samma
tangenter

tandemhopp

i dag
yogakurs
ihopkrupen
                                                                                                                    utsträääääääääckt
stå på ett ben
                                                                            g
                                                                     v  n     l i g
                                                                       i               t

och avslappning

jag somnade.




Första minnet.

Bild
Vilket är ditt första minne?
Det vet jag inte, svarar några, som jag har ställt frågan till. Vilket som är det första kan vara lätt för många att veta, men svårt för andra. I en dysfunktionell barndom är det inte sällan så att första minnet är från 10-årsåldern. Allt innan det är nerstoppat. Men det nerstoppade brukar bubbla upp. Kanske när en är 47 eller 58 eller 62. Om det finns möjlighet. Om det inte trycks tillbaka med hjälp av kemi. Och det som har hänt har hänt. Det som kommer när vi vågar lämna ut det till någon är en känsla. Ilska, sorg, skam, förtvivlan.  Känslor är inte farliga.  Mitt första minne vet jag inte riktigt vilket det är, men jag har flera olika minnen från tidig barndom. En del väldigt klara och tydliga, fast de skulle kunna ha varit förträngda eftersom de inte är vad ett barn ska behöva uppleva. En del luddiga och diffusa, än så länge. Men nu är det som det är, det som har hänt har hänt, och mitt ansvar är att ta hand om och bearbeta mina ouppklarade affärer. Ja…

Tiden som är, och tiden som komma skall.

Bild
Ljuset när en åker hem ... solen, fåglarna. Snart får jag se första tranan och massa andra fågelarter som ger mig budskapet att våren är här.
Att bo mitt i naturen är en gåva, som jag ser det. Kunna gå ut i nattlinnet på sommaren, sätta sig på bryggan en stund och meditera innan kaffet är klart och jag hämtar en mugg och lite yoghurt med nyplockade blåbär i en skål.
Solens värmande strålar som så småningom når  över tallarna, och glittret på vattnet som gör mig lycklig ända in i själen.
Måsarna som skriar.
Det dyker upp tankar allt oftare nu märker jag, på vilka plantor jag ska ha i krukorna på flotten. Penséer är självklara, och Million Bells och Hänglobelior i olika färger. Petunior på trappen, ja, jag längtar!




Att sluta upp att oroa sig

Att leva i nuet är ett av flera botemedel mot oro, som jag ser det.
För i nuet finns ingen ångest, ingen oro.
Allt bara är.
Det går att träna sig till att hitta närvaron, som finns i nuet.

Om vi är i framtiden och går och tänker på hur hemskt det kanske ska bli i oktober så kan vi inte njuta av nuet. Vi spelar upp en film i huvudet och måendet sjunker, som i en nedåtgående spiral.
Där sitter vi och mår dåligt fast ingenting har hänt, utom i vårt huvud. Våra tankar har sabbat stunden, som innan de mörka tankarna om hur det skulle kunna bli i oktober, var riktigt fin.

Så var medveten om dina tankar.


#Blogg 100 Dag 7 Internationella kvinnodagen.

I dag är det en VIKTIG DAG! Förtrycket mot kvinnor ökar i världen. På nyheterna i morse pratades det om löneskillnader på 3000kr mellan män och kvinnor inom UD. Bara EN fråga av alla som fortfarande, år 2017, visar att vi lever i ett patriarkat. Ett jämställt samhälle känns långt borta men vi behöver vara medvetna, kvinna som man, vi behöver MOD och KUNSKAP och vi behöver vara goda förebilder för våra barn. Vi behöver sätta gränser. Vi behöver våga SE det vi inte vill och vågar se, som våra väninnor och systrar och grannar som lever i en relation där de utsätts för psykisk/fysisk misshandel. Ställa frågor. Berätta vad vi ser. Visa att det FINNS en väg ut ur det helvete som dessa kvinnor lever i dagligen. Vi behöver ifrågasätta på våra arbetsplatser vad det är som gör att en manlig kollega med samma utbildning (om ens det) och som utför samma arbetsuppgifter, tjänar mer än sin kvinnliga kollega?! Vi behöver SLUTA UPP att anpassa oss, le och vara till lags. Vi behöver STOPPA PORREN på n…

Blogg 100 Dag 6 Kär i Persbrandt.

Bild
Min middag i går was to die for!
På riktigt.
LCHF-isch och så gott så en nästan svimmade.
Kolla recept på Kostdoktorn, googla "Torskrygg brysselkål champinjoner LCHF" eller nå´t.

Ja, i dag är inte skrivlustan på topp, jag vrider liksom ur bokstäverna som när en vrider ur en disktrasa.

Whatelse can I write about ... jo, kanske att jag ser fram emot en serie som Niklas och Jenny Strömstedt har gjort om relationer. Intressant i sig, men extra intressant när Persbrandt är med. Ja jag är så kär i den karl´n. Rösten, leendet, alltihop. En behöver ju vara kär i NÅN och när det inte finns någon liksom vanlig karl att vara kär i, så får en bli kär i någon TV-kändis. Ärrad och bränd som jag är så känns det tryggast så. Jag har byggt upp ett skydd. Ett försvar. Släpper ingen över bron eller vad det heter. Har det så bra som det är. Men saknar andra singelkvinnor ibland. De som är i en par-relation anpassar sig ofta efter mannen.
 - Näe inte på torsdag för då är han ledig.
Fast de har v…

En rullad ostskiva till kaffet?

Bild
Jag växlar relativt regelbundet mellan LCHF och Viktväktarna. När jag besöker min dotter frågar hon vilken mat jag äter den här gången.
 - Äter du pasta nu eller?
 - Nej, nu är det kolhydratfritt!
Så jag har gjort en slags introduktionsperiod med hjälp av Kostdoktorn och hållit på i lite drygt fjorton dagar. I början var det lite gungigt, så där. Yrsel och kraftlöshet. Nu är det bättre. Kläderna sitter lösare och det bästa är att jag inte köper godis varenda gång jag tankar bilen, vilket är ganska ofta eftersom jag pendlar dagligen till jobbet.
Men visst är det trist ibland. Som nu. Snart eftermiddagsfika. Tårtor finns ofta på min arbetsplats. Men i dag är det nog ingen tårta vad jag vet. Det är ju skönt.
Men jag vill ju HA något.
Faktiskt längtar jag inte efter choklad för det smakar inte längre som det gjorde. Och det är bra.
Men ändå. Något smaskigt. Något som liksom kan bli dagens höjdpunkt, rent matmässigt.
I går, på flotten, då var det en höjdare att jag hade med mig en choklad…

Blogg100 Dag 4 Att bli nykter som förälder

Bild
Att vara mamma eller pappa och beroende av alkohol eller andra droger skapar smärta i både en själv och i barnen.Skuld och skam följer i den här sjukdomen, som trots allt ingen har valt att få.
I tillfrisknandet är det gynnsamt att gottgöra de personer som skadats på grund av en beroendes agerande.
När barnen är små är det bästa sättet att gottgöra, att finnas. Att vara nykter, drogfri, och att vara närvarande.
En person som är aktiv i sitt beroende kan vara fysiskt närvarande, men det är ändå "ingen hemma". Ordet "nykter" betyder "närvarande".
Att vara en närvarande förälder är det finaste och viktigaste en kan ge sitt barn.
Så be there.
Allt ditt barn vill är att få tillbaka sin mamma/pappa.


Blogg100 Dag 3 Tillfrisknande är färskvara

Bild
Tillfrisknande är färskvara. Att göra en behandling och tro att nu är det över, nu behöver jag aldrig dricka eller droga mer, är bedrägligt. Inuti en alkoholist finns en missbrukarpersonlighet som ständigt kommer att jobba för att få tillbaka värdpersonen till drogen. Den delpersonlighetenen börjar växa så fort det inte längre pågår en form av tillförsel av "näring" till den äkta delen, den del som vill ha ett fint liv, med sunda tankar och handlingar, med ett liv i närvaro, och mål och visioner och en inre frid.
Tillfrisknandet sker i nuet. En dag i taget. Livet ut, för den som vill ha en bra nykterhet. Verktygen till detta får alkoholisten i behandlingen. Ibland tror han/hon att det finns en lättare väg än att använda dessa verktyg. Det brukar visa sig att det inte är så lyckat att tro det.

Lördag i dag, med sovmorgon till åtta, lång frukost i soffan, ingen stress, ingen tid att passa.
Bara jag och tystnaden i huset. Dagen är min att förvalta, liksom livet. Jag har ett ans…

Blogg100 Dag 2 Varje gång en person blir drogfri är det ett mirakel som sker.

Varje gång en person som är beroende av alkohol eller andra droger tillfrisknar, är det ett mirakel.
Det är ett mirakel för familjen, barnen, för syskon och föräldrar och precis alla. Och för personen själv. Det sker sådana mirakel varje dag. Visst är det fantastiskt. Att få vara delaktig i det är en gåva. Att se när rustningen faller, när förnekandet släpper och det samma jaget börjar komma fram. När lögnerna blir till sanning, bitterheten till accepterande, självömkan till tacksamhet och fruktan blir till tillit. Det är vackert att höra när och hur en alkoholist kapitulerade inför sjukdomen, vad det var som fick honom/henne att söka hjälp, kasta in handduken och hissa vit flagg. Det kan vara allt ifrån ett barns ifrågasättande till att chefen ställer ultimatum, en rattfylla, en fru som säger att hon fått nog, ett SMS från en syster ... Sjukdomen är förrädisk. Missbrukarpersonligheten är listig, falsk och stark. Men det finns en lösning. Det  finns en lösning.


Blogg100 Dag 1

Bild
Jag har grupper och enskilda samtal med anhöriga. Anhöriga till någon som dricker för mycket eller använder andra droger. Anhöriga som lever i ständig oro och som har förvirrade tankar som aldrig slutar snurra, och som bär på massor av obesvarade frågor. Anhöriga som är kolossalt kärleksfulla människor, och som vill väl, men i brist på kunskap gör saker som bara leder den beroende ännu längre in i missbruket.

Kanske kommer mina inlägg att handla mycket om beroendesjukdomen, och om medberoendet. Kanske kommer ett frö att sås hos någon som läser, kanske inte, men ämnet är ständigt aktuellt och vi kan inte stoppa huvudet i sanden hur länge som helst, sjukdomen härjar vilt och den bryr sig inte om ifall du är hovrättsdomare eller något annat, lika lite som cancer eller diabetes bara skulle drabba vissa. Ingen har valt att bli alkoholist.  Ingen är ansvarig för sin sjukdom. Men var och en, som är beroende, är ansvarig för sitt tillfrisknande.
Men jag kommer att skriva om annat också, som …