Åldersnoja.

När någon frågar mig hur gammal jag är och jag svarar 61 känns det så konstigt. Typ va?!?! Ljög jag inte nu?
Vart tog alla åren vägen liksom? Jag var ju 27 nyss. Eller 42 i alla fall.
På min andra blogg (GD) har jag skrivit om åldrandet.
Det är många tankar om det i min skalle.

Men här och nu.
Söndag. Sol. Slut på kaffe i muggen.

Drömde om ett av mina ex i natt. Att vi sågs igen av en tillfällighet och han borstade mitt hår och gjorde någon slags frisyr, typ den Sanna hade på Mellon i går.
Det var skönt att bli ompysslad i drömmen minns jag.
Fast jag hade en mycket kort ton mot honom. På min vakt. 
Alla mina drömmar är budskap till mig själv från mig själv.
Alla jag drömmer om är delar av mig själv.
Så ... vilken del av mig symboliseras av den här mannen och vad betyder det att han borstade mitt hår?
Tål att funderas på.
Men nu ska jag sticka iväg och få en kram av en person som jag älskar så jag nästan går sönder!
Ha en fin söndag alla!



Kommentarer

  1. Hittar inte längre till din gamla blogg - vad är adressen? Ja vart åren tar vägen kan man verkligen undra, det är så overkligt emellanåt.

    Jag har varit sjuk en vecka och drömt helt koko på sistone. I flera nätter har jag drömt om min styvmamma, mitt barndomshus, mitt första jobb... Har drömt att jag blivit skälld på och utanför, illa omtyckt... Rena terapin att försöka reda upp i vad och varför sedan. ;-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Matt denna natt.