Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2014

Fridaynight.

Been working late.Hem, tänder massa värmeljus. Kokar te med kokosolja i. Lägger mig på soffan, det är så tyst. Njuter av att bara vara.



Kokospannkakor in the making!

Bild
Kokospannkakor utan mjöl eller socker, som smakar gudomligt.

Enkelt, bara att mixa 4 ägg, 1 banan, 1/2 dl kokosmjölk, 1 dl riven kokos och 2 krm vaniljpulver.


Stek på medelvärme i lite kokosfett. Ät med skivad banan eller bär. Supergott! 
Havet i dag:


Life is good.

Full rulle hela tiden.

Har inte hunnit blogga på ett tag, det är liksom full rulle hela tiden.
Restaurangbesök och Stockholmsresor och kryssningar.
 - Du bränner ditt ljus i båda ändar, skulle farsan ha sagt.
Ja, det kan verka så, men jag har en hel låda full med nya ljus.
Det är roliga saker jag gör, jag fylls med ny energi och jag har kul med vänner och familj.
Ibland gör jag gott för andra också.

Mest av allt är jag i nuet, och bekymrar mig inte särskilt mycket för "hur det ska bli".
Jag litar på att allt är som det ska, och att min tidtabell inte alltid är i fas med Universums.

Fast ibland, ska jag erkänna, hugger det till i solar plexus, och så kommer gråmolnen och då får jag ta mig tillbaka till nuet.
I nuet finns ingen oro.
I nuet är det  b a r a  l u g n t.

Det är det där med att gå på timmar och ha arbetsförmedlingen flåsande i nacken.

Deras brev och mail är inte speciellt trevliga.

Ett brev kan börja med meningen "DU HAR INTE GJORT SOM VI SA OCH NU BLIR DET STRYK MED BJÖRKRISET!&quo…

It works.

Bild
Livet.Det fungerar. Jag vaknar med förnöjsamhet. Förnöjsamheten övergår i riktig lyckokänsla flera gånger varje dag. En gång skrev jag på FB att jag kände mig så lycklig.  – Har du träffat en man? frågade en fd väninna som utgick från att det var det enda som kan göra en lycklig.  – Nej, jag har träffat mig själv. Och lärt mig uppskatta det som ÄR. Vinden i aspens lövverk, solen i väster, frukosten och mina vänner, min underbara familj och mig själv.
I morse gjorde jag en brasa. Den första sen i våras.


Frukosten bestod av Avokado mixat med banan och en klick kokosolja. Egen Paleo-musli ovanpå. Och kaffe!


Så kom en förfrågan om jobb en dag i nästa vecka. Tre saker att vara lycklig över innan förmiddan tagit slut. I gårkväll kom ett telefonsamtal som jag blev glad över.  Det handlar om hur jag tänker.  Vad jag lägger fokus på. Och om att vara i nuet. Om jag går och oroar mig över hur jag ska klara ekonomin kommer jag inte att känna mig speciellt lycklig. Eller om jag målar upp scener med eländes elän…

Röjer upp och försöker få lite ordning på mitt liv.

I dag städar jag.Plockar, rensar, dammsuger, torkar golv, röjer upp i ett hem som mest har varit ett ställe jag gått till och duschat och kört en tvättmaskin då och då under sommaren. Som såna där hus på campingplatser, ni vet, med duschar och möjlighet att tvätta kläder. Det har varit rörigt här kan man säga. Det är fortfarande sommar, fortfarande fullt möjligt att bo på ön, men nu har jag en reträtt där det kan kännas någorlunda trivsamt. Som alltid på sensommaren får jag lust att förändra. Möblera om, köpa nytt till hemmet, färga håret rött och bli en ny kvinna.  I dag får jag nog ge mig, ska äta lunch och åka till återvinningen med lite grejer (har äntligen bestämt mig för att slänga lite!), innan jag möter upp mina vänner på stan. Vi ska boka kryssning. Jag älskar kryssningar. God mat, avkoppling, taxfree och dans. På havet! Kan det bli bättre?

Öbo forever

Bild
Ibland leker jag med tanken på hur det skulle vara att bo här på ön.Bo här på riktigt. Inte bara sommarmånaderna.

Mellan maj och säg november skulle det inte vara några problem. Jag skulle lätt kunna ta mig härifrån och det skulle gå bra att hämta vatten i havet till disk och hygien. Jag skulle fortsätta som nu under sommaren, att lyssna på Sjörapporten på P1 och läsa böcker av Tommy Hellsten, Deepak Chopra, Tomas Sjödin och Melody Beattie. Jag skulle också skriva oftare på mina egna påbörjade romaner ett visst antal timmar varje dag och antagligen bli klar nån gång.  Jag skulle, som nu, lyssna på Evert Taube och Ella Fitzgerald och Billie Holiday. På CD. Inte på Spotify. Jag skulle fortsätta betrakta molnen vid horisonten och njuta av ljuset över Ormviken.  Och jag skulle lösa korsord. Riktiga korsord. Med penna. Men vintertid är det mer komplicerat. Fast det finns dom som har gjort det! Kanske senare. Kanske när jag blir pensionär.


Medberoendet igen.

Hon hade alltid varit en person, som såg till, att alla andra mådde bra.Sedan hon var en liten flicka hade hon skyddat andra, tagit ansvar för, räddat, fixat och burit på andras mående.När hon kom in i ett rum kände hon automatiskt in stämningen.Var det en låg stämning gjorde hon något, som fick de andra att skratta.Var det en hotfull stämning, som kunde leda till gräl eller slagsmål mellan mamma och styvpappa, gjorde hon något dumt, som attspilla ut mjölken, och på så vis blev hon själv måltavlan för de vuxnas ilska och irritation.Den det var synd om tröstade hon. Den som var arg mildrade hon. Den som var fullast bäddade hon ner.Hon var fem år och redan vuxen.
Barn som växer upp i alkoholisthem attraherar som vuxna andra att ta hand om och rädda.Kanske gifter man sig med en alkoholist, och kör samma manus, men med andra aktörer och en ny arena. Runt, runt går det, tills det gör så ont en dag, att man blir mer eller mindre tvungen att söka hjälp.Hamnar man då på rätt ställe, (och då me…

Plötsliga minnen när jag sätter mig i bilen utanför Konsum i Norrsundet.

Jag komner ihåg hur Center smakade i mitten på 60-talet.Jag var 12 och bodde ibland hos farmor och farfar. Farfar brukade skicka mig till kiosken för att köpa en tidning. Jag fick lite extra pengar med mig så jag kunde köpa något till mig också, och det blev ofta Bildjournalen och en Center. Sedan låg jag och lyssnade på "Kvällstoppen" hos dom, och åt den där goda Centern och bläddrade i Bildjournalen, och det var Lyckan på jorden. Där fick jag vara ifred. Inget tjat och gnat. Noll kontroll. Jag älskade att vara hos dom.

Luften går att andas.

Jag har varit hos en liten gullig unge i ett par  dagar.Vi har lekt i sandlådan och busat med ballonger och sån't roligt. När jag kom tillbaka var det femton grader i augustikvällen och inne i huset kunde jag andas igen. Den för mig gräsliga värmen hade bytts ut mot klar, hög luft.
I dag skiner solen på ett lugnt och balanserat vis. Inte inställt på max med turboknappen intryckt, om ni förstår.
Jag har slut på ägg. Paleo innebär en hög äggkonsumtion.
I förrgår fuskade jag. Dagen innan också.
Men det går åt rätt håll ändå.
Det är viktigast.



Vattenbrist.

Åskan mullrar, den är inte så nära så jag behöver få puls än. Jag gillar när den mullrar men inte när den är precis över mig och mitt lilla hus som ligger inne bland tall och gran.

Kanske kom det någon regndroppe, men inte var det mycket. Här där jag bor kan det bli så att vattnet tar slut, om det inte kommer regn snart, läste jag på anslagstavlan.
Jag gör inte av med mycket vatten, jag bor ju mest ute på ön, och när jag är hemma är jag verkligen noga med att inte låta vattnet stå och rinna i onödan. Min krasse växer som en galning och den ger jag en kanna när den ropar efter vatten, men jag undrar hur det går för de som har prunkande trädgårdar med massor av växter nu när vi behöver vara rädda om vattnet?
Katastrofbranden i Västmanland tycks ha lagt sig nu. Jag kan inte föreställa mig hur det var för de människor som var tvungna att lämna sina hem.  Det är så lätt hänt nu när det är snustorrt i markerna, att en eld flammar upp! 
I dag ska jag investera i en mixer, från det ena till d…