Kommunikationsbrist. #blogg100 Dag 73

Jag vet ett par, som inte kunde kommunicera med varandra.
Ingen uttryckte sina behov, ingen sa vad den ville och inte ville.
Det jag minns var en dag, då den äldre mannen sa till mig i förtroende, att han önskade att han kunde lämna sin fru ensam någon gång, och kanske ta en cykeltur i det vackra vädret.
Men han tyckte synd om henne, om hon skulle behöva sitta ensam hemma, så han avstod från att göra en cykelutflykt.
Kvinnan var sjuk och kunde inte så lätt ta sig ut ur bostaden.
Kort därefter satt hon och jag i köket och drack kaffe.
Hon viskade så inte mannen, som satt och såg på TV i vardagsrummet, skulle höra:
 – OM han bara kunde gå ut nån gång, så jag fick vara ensam en stund!
Det här är en alldeles sann historia.
Att tänka åt andra är rysligt vanligt. 
Och så går dagarna, som blir till veckor, som blir till månader, som blir till år, som blir till ett liv.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Matt denna natt.

En hinner inte med.