Sidvyer, senaste månaden

tisdag 20 maj 2014

In the present! #blogg100 Dag 81

In the present. I nuet. Visst är det fint.
När jag stannar i nuet är allt bra.
I kväll känner jag tacksamhet över den här dagen.
Den har varit så fin.
Och jag har varit fin mot mig själv. Tillåtande.
Fått lite saker och ting ur världen också.
Och så har jag comittat mig till att njuta av försommaren, av lediga dagar då jag kan göra vad jag vill, och inte sabba det med en massa orostankar över ekonomin.
Det vore ju sjukt. Jag har en guldsits här. Just add faith.

Jag åt en sen frukost.
Väldigt sen.
Jag får det när jag suddar halva natten med mina vänner. 
Sedan skrev jag klart en novell och la ut en tröja på Tradera. 
Jag låg i soffan på altanen och solade benen en stund, varpå jag ringde och sökte lite folk som jag tänkte föreslå träff med. Folk som jag inte känner, och som ännu inte vet vilken nytta dom kan ha av mig och mina förmågor. Därför behöver jag berätta det. Annars får dom ju aldrig veta.
Nu råkade ingen vara tillgänglig just i dag, men det är en ny dag i morgon.
Och så blev det så där igen, så där som det blir hela tiden nu när jag inte styr och planerar! Jag chattade med en vän på FB och så tog vi ansvar för vårt tillfrisknande i medberoendet på ett ställe inne i stan, och nu när jag kom hem igen var havet stilla och himlen vacker som min nytvättade själ.


2 kommentarer:

  1. Så underbart det låter, och vilken bild. så fin. Tar till mig dina ord, så viktigt att inte oroa sig och se hur bra man mår i nuet. kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Marie-Louise, oro är ett ONÖDIGT påfund!
      Hoppas din onsdag blir vacker på alla plan. Kram!

      Radera

Om mig

Mitt foto
Skriver helst i hängmattan på min blommande ö, med kaffemuggen bredvid. Jag tror att det går att skriva, tänka, sjunga, måla och rabbla ord som skapar våra liv. Affirmationer är kraftfulla! Jag har skapat ett hus vid havet på det viset. Jag vägrar att delta i samtal om vinterkräksjukor och annat elände, jag vill inte ge min uppmärksamhet till det jag inte vill ha i mitt liv, eftersom jag tror att jag drar till mig det genom att fokusera på det. Det första jag tänker på när jag vaknar är allt jag har att vara tacksam över. Dagen blir alltid så bra då. Mest glad blir jag av två älskade små ungars kiknande skratt när vi busar tillsammans. Då finns inget annat, och mitt hjärta svämmar över av rosa lyckobubblor.