Regnet. #blogg100 Dag 60

Jag vaknar klockan 06 och är blöt av svett i nacken. 
Kanske är det febern som släpper nu.

Det är första morgonen på väldigt länge, som inte är solig. Genom fönstren längst upp mot taket ser jag att himlen är täckt av moln.

Huvudet känns som att det ska sprängas. Hostan tränger på.

Jag kliver upp och öppnar ytterdörren.
Det regnar!
Stilla och mjukt.

Nu kommer mitt Vårregn.

Snabbt går jag ut på altanen och tar bort dynan från stolen. Jag har bara ett linne och känner regndropparna mot mina armar.

Jag går in till soffan igen och drar täcket runt mig. På bordet ligger en apelsin, som jag skalar.

Det är så tyst här inne. Riktigt tyst, så där så det nästan slår lock för öronen.

Tystnaden är värdefull för mig. Jag uppskattar den.



Jag tänker på #blogg100.

På hur roligt det är att vara med i utmaningen. Jag ser det som ett positivt inslag i min vardag, i mitt  liv. Jag ser fram emot att blogga, och en del dagar spar jag liksom länge på att skriva, för att det skulle kännas lite trist om det redan var gjort.

Den sista tiden har jag inte läst så många blogginlägg. Jag hoppas på att jag ska orka göra det snart igen.





Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Omelett på flotten.

Livet är gott.

Lucia