När själen längtar #blogg100 Dag 42

Jag får hålla i mig i soffan för att inte rusa ner till vattnet. Solens ljus mellan tallarna när den är på väg att dala i väster gör något med mig.
Inte bara det där att jag vill fånga ett snyggt foto och lägga upp på Instagram, nej, det är något annat, något andligt, känslomässigt, som griper tag i min själ.
En längtan, en rörelse i det dunkla, i det outforskade, en tacksamhetskänsla som bottnar i smärtan i ett sår som aldrig läker.
Jag har laddat bryggaren ju, och tagit fram glass, nu ska det bli "Let's Dance" och fredagsmys och förresten har jag varit ute och sett våren och hört den med, och nu är måsarna och tärnorna i viken vid ön på gång! 
Det är sommarljud. 
Jag tycker om att bli väckt klockan 5 en morgon i juni av måsarnas skri, och få vända på mig och somna om igen.
Jag tycker om måsarna hela tiden, kanske mest när jag ligger i min båt och tittar upp mot en sommarblå himmel och ser måsen vila på sin vinge högt där uppe.
Krokusarna på ön blommar senare än de jag har hemma, och de blommar under en björk som jag älskar, en björk som har stått där sedan jag var barn och som silar solljuset mellan sina löv så där vackert, som bara björkar kan.
I dag var de vackrare än någonsin.








Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Matt denna natt.