Blogg 100 Dag 83 Bär ditt ljus!

Vågar du vara glad? Vågar du säga högt att du är glad?

Vågar du berätta att du mår som en prins/prinsessa, utan att tillägga "Peppar peppar ta i trä!"

Mamma sa alltid när jag sjöng på morgonen, att det skulle man passa sig för, för om man gjorde det blev det

 tårar innan kvällen.

Jag tycker mig märka, att många människor inte vågar uttrycka sin glädje, det anses "skrytigt" att tala om att man mår bra, eller att man tycker den nya tröjan är snygg. Om man inte tyckte det, vad skulle anledningen då vara att man faktiskt köpte den?

Jag gillar Marianne Wilhelmssons dikt, som Mandela läste i sitt tal.

Den handlar om att våga bära sitt ljus.

Jag minns en man jag var ihop med, som inte var så bright på att lösa korsord.

Vi löste korsord ihop, och jag gjorde mig dum och låtsades att jag inte visste svaren fast jag visste. För att

skydda honom, så han inte skulle känna sig dum.

Jag minimerade mig. Det har jag slutat med nu. I dag bär jag mitt ljus. Nästan jämt.

Det har varit en lång väg att komma hit.

Fast det finns människor i min omgivning, som jag fortfarande minimerar mig inför. Jag skulle kunna räkna upp fyra direkt. Antagligen är de upprepningar av de vuxna jag hade i min barndom, i sina energier.

Jag hjälper varken mig själv eller dom med att göra mig liten, spela dum eller sjunka ihop. Tvärtom.

I min uppväxt kände jag, redan som mycket liten, att jag behövde göra mig mindre för att de vuxna inte skulle må dåligt. Jag skyddade dom, två alkoholister, jag låtsades tro på deras lögner, och hade en inbyggd drivkraft redan fyra år gammal, kanske ännu tidigare, att bygga upp dom.

Är inte det tragiskt, så säg?



Nelson Mandelas tal

Det vi fruktar mest
är inte att vara otillräckliga.
Vår djupaste rädsla
är att vi har omätliga krafter.

Det är vårt ljus, inte vårt mörker
som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss:
Skulle jag vara lysande, fantastisk,
begåvad och förbluffande?
Egentligen - hur kan vi undgå att vara det?

Du är ett barn av Gud.
Världen är inte hjälpt av din småbarnslek.
Det ligger inget stort i att krympa
så att andra människor i din närhet
skulle slippa känna sig osäkra.

Vi föddes för att förverkliga
Guds härlighet inom oss.
Den finns inte bara i några av oss:
Den finns i alla.

Och när vi låter vårt eget ljus skina
ger vi omedvetet andra tillåtelse
att göra detsamma.

När vi har gjort oss fria från vår egen rädsla,
gör vår närvaro andra automatiskt fria.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Bra lördag!

Att jobba eller inte jobba. (That´s the question.)