Blogg 100 dag 63 Skrivövning "just nu" blev det!

Helt stopp.
Har inte en idé eller känsla för vad jag skulle kunna skriva om just nu.

När jag har skrivarkurs brukar jag ge en uppgift i början av varje skrivpass som kallas "Just Nu".
Under en viss tid, till ex tio minuter, ska handen skriva skriva skriva. Den får inte vila ens en tiondels sekund.

Jag kör en sån nu. Just nu. Tio minuter.

Just nu sitter jag i soffan och skriver. Just nu har jag glasögon. Det brukar jag inte ha, förutom när jag spelar Wordfeud på min iPhone, eller ritar teckningar som Maggan ska gissa på, på rit-Appen på paddan.
Just nu är det fredagkväll och jag har ätit avokado och grejer och druckit iskall Pepsi Max med citron i.
Om man dricker sån't kan man vakna tidigt och må bra utan huvudvärk, illamående, ångest och man slipper dessutom kräkas.

Just nu tänker jag, att i morgon ska jag städa lite. Det behövs.
Just nu minns jag vad som hände tidigare i dag. Jag körde igång en tvätt och glömde att lägga avtappningsslangen eller vad det heter i tvättstället, så allt vatten rann ut på badrumsgolvet.
När jagvupptäckte det var jag på väg till stan i ett uppdrag och det fanns liksom inget annat val än att sätta sig i bilen och åka, och låta det vara som det var.

Just nu skulle jag önska att fem minuter hade gått, för det här är ett enda babblande.
Jag hade en kollega på min förra arbetsplats som sa att jag babblar till och med när jag skriver.
Han skulle läsa det här, holy Smoke!
Om jag ska försöka skriva något vettigt de minuter som eventuellt är kvar, så skulle detkanske vara en tacksamhetslista som avslutning.
Tacksam för den här dagen, för min familj, för att jag inte har ätit något sött i dag, för att jag slipper flyga, för att jag har fått lön i dag, för min arbetsplats och för det stället jag var på i dag, för att jag har haft en mysig kväll här med me, myself and I, för att några krokusar hade slagit ut när jag kom hem i dag, för alla varfåglar som kvittrar så fint, för att jag har världens bästa kollegor, för mina vänner och för att jag träffade min barndomsväninna i Hemlingby i dag, och för att jag blev bjuden hem till henne när hon fyller år snart, och för att jag fick vara med på några kvinnors resor i dag i gruppen, men hur långt är fem minuter egentligen, timern kanske har stannat eller jag kanske har gjort nåt tok, det här verkar ju helt galet långt, ja, i alla fall är jagbockså tacksam för att det är lördag i morgon och jag får vara ledig och gå ut i sko ... gen.
Där.
Jag skiter i eventuella stavfel i kväll.

God natt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Matt denna natt.

En hinner inte med.