I dag har jag dejt med min Själ. #Blogg100 Dag 15






Tommy Hellsten för mig tillbaka till min längtan efter kontakt med min själ.

Jag vet att jag alldeles för sällan ger mig tid att lyssna på den.
Själen har något värdefullt att säga mig.
Ibland viskar den, att "det finns en annan väg".
Men jag ger mig inte tid att göra mig lyhörd, eller att göra rum för att kunna lyssna.
Brådskan tar så lätt överhanden. Alla "måsten", som ändå inte finns. Utom i vår illusion, och i vår framfart i Livet.
Torsdagar ska det vara pannkaka, men längtar jag efter pannkaka? Fredagskväll ska det vara TV och varma mackor och en eller fler flaskor med vin, men är det det vi vill ha? Består semestrarna av det vi vill ha och behöver, eller tar vi ett snabblån och åker till Spanien för att alla andra gör det? För att vi "blir" någon om vi kommer hem med en snygg solbränna? Vad vill vi bevisa?
Finns det tillåtelse att bryta av från "det alla andra gör" eller "så har vi alltid gjort", för att välja något som är sant, och som inte kommer ur rädsla och kontroll eller behov att skydda sprickorna i fasaden?

Görandet knuffar varandet ut på ett skoterspår, och det är Egot som kör.
Egot kör fort, utan att hinna se det vackra på sidan av skoterspåret, kör över trädgrenar och buskar.
Ljudet av fågelsång och vindens sus dränks av motorljudet.
Mobilens ständiga signaler om att det är min tur i Wordfeud, att jag har fått SMS, meddelande på Facebook, mail och så vidare, gör att jag inte är närvarande. Det blir ett brus som pågår hela tiden.
Tystnaden, som skulle vara nyckeln till min själ, får inte plats.


I dag, på Internationella Kvinnodagen, ger jag mig möjligheten att bara vara med mig.
I tystnad.
I stillhet.

Tack Tommy Hellsten, för att du väckte mig.
Igen.






Kommentarer

  1. Jag tror jag hittade hem i din blogg och jag tror att det här - som jag läste just nu - kan vara det mest sanna jag läst på länge...
    Jag hämtar en kopp kaffe och stannar här ikväll och läser lite!
    Tack för att du delar med dig!

    "Görandet knuffar varandet ut på ett skoterspår, och det är Egot som kör.
    Egot kör fort, utan att hinna se det vackra på sidan av skoterspåret, kör över trädgrenar och buskar.
    Ljudet av fågelsång och vindens sus dränks av motorljudet.
    Mobilens ständiga signaler om att det är min tur i Wordfeud, att jag har fått SMS, meddelande på Facebook, mail och så vidare, gör att jag inte är närvarande. Det blir ett brus som pågår hela tiden.
    Tystnaden, som skulle vara nyckeln till min själ, får inte plats."

    Precis, precis så!

    SvaraRadera
  2. Tack för det! Hoppas du gillar resten. Kram!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Omelett på flotten.

Livet är gott.

Lucia