Inlägg

Visar inlägg från 2013

Midsommartankar

Sedan 1960 har jag, med några få undantag, varje år firat midsommar på ön där jag växte upp under sommarloven och alla helger vår och höst, (till min stora förtvivlan när jag var tretton och inte fick välja).
Midsomrarna på denna ö är alldeles precis så, som midsomrar ska vara.
Det är tävlingar och lekar och Raketen och god mat och sång. Snapsvisor, Rosa på bal, Calle Schewen,  Öppna landskap och Maskros och Tjärdoft. Allt i en enda blandning.
Bland snapsvisorna finns en klar favorit, och fast jag sen sjutton midsomrar tillbaka skålar i Ramlösa eller Loka, så älskar jag att ta i allt vad jag kan i ”Vill du ha fysiken fin, ja då ska du dricka brännevin! Vill du ha ett glatt humör ska du dricka lite i ett kör”, och så vidare. 
För det går alldeles utmärkt att sjunga snapsvisor nykter. Lika bra går det att äta sill utan nubbe. Det brukar vara ett av argumenten på behandlingen för att få ha kvar Kung Alkohol i sitt liv.
– Men sillen då, till jul och midsommar? Hur ska jag kunna äta den utan nu…

Landar i Sommarsol och härlig grönska

Känner mig så tacksam dessa dagar, när jag får vara där jag hör hemma, på min älskade ö med hav och måsar och fåglar och solglitter runtom!

Hela mitt inre uppfylls av kärlek till livet.

Att få leva nära naturen betyder oerhört mycket för mig.

Jag får energi, sinnesro, lugn, jag blir ödmjuk, och andligheten fylls på i stora doser. Inför vädrets makter får jag känna mig liten.

Är det hård Nordan kan jag inte gå ut med båten, och då lägger jag mig platt.

Det är också enda gången jag gör det, kan jag tala om.

Ingen ska bestämma över mig!

Jag har blivit bestämd över åt h**vete för mycket i mina dar.

Men att få vakna en tidig junimorgon och sätta sig med kaffekoppen på en sten vid vattnet, det är obetalbart.

Ibland förvånas jag över Livets godhet.

Blogg 100 ~ Dag 100!

Så är det målgång för mig med. Antar att jag är siste man? Det har varit ett nöje att delta i det här Blogg-racet! Jag får antagligen abstinens nu när det är över.
Jag kommer förstås att blogga i fortsättningen, dels på Nära Havet, och på min andra blogg Stjärnklart - från det äkta i mig till det äkta i dig, men det är ändå lite annat när det är på det här sättet.
Jag vill tacka för initiativet, och er alla medbloggare också, det har varit kul!
Tack för här och nu ~~~
Får väl se hur länge jag kan hålla mig borta?

Blogg 100 Dag 99 Fotoblogg Där hjärtat får ro.

Bild
Bilder från min älskade ö.






Här ute hittar jag mig själv. Mitt äkta själv. Här hinner själen ikapp mig, och här kan jag andas. På riktigt.

Det här är stället där jag nås av min inre röst, jag vågar lyssna och vara lyhörd för själens viskningar.

Här får mitt hjärta ro.


Blogg 100 Dag 98 *** 30 saker som gör mig glad

Det som gör mig glad är ...

musik
sol
sommarvindar
måsar
choklad
att skriva
mina barn
när snurran startar på första draget
kaffe
att dansa
att Maggis skickar teckningar till mig på den där Appen Draw Something
att jag har städat i stugan i dag
mina vänner
att jag är jag
havet
stjärnklara nätter
människor som är "hemma i sig själva"
katter
jeans
ljudet av vågkluck
guldtior
god mat
mitt jobb
att vakna till fågelsång
nagellack på sommartår
tillfrisknande alkoholister
att fotografera
vackra skrivböcker
bra pennor
kärlek

Blogg 100 dag 97

I dag checkade jag in i Sommaren 2013.
Fullt ut, typ.
Jag har 100 sommardagar varav de flesta är lediga.
I morgon är den första.

Jag flyttade ut på ön.
Här ska jag bo.
Utom när det åskar.

1:a juni

Var glad, min själ, åt vad du har
Nu har du 100 sommardar
I morgon är den första.

När solens lopp sin ände tar
Då har du 99 kvar
och någon blir den största.
//Kayenn

Blogg 100 Dag 95

Jag är inte så kaxig när åskan går.

Just nu, till exempel.

Först öppnades hela himlen och någon hällde ner massor av vatten. Tänkte gå ut och rädda

Lobeliorna, men varför utsätta sig?

Sen smäller det till och värsta åskvädret dånar all over the Place.

Jag sitter kvar här i magnetsoffan och håller andan. Axlarna är under öronen. Precis under. Puls på

190.

Bara inte strömmen går.


Andas, Kvinna. Andas.

Tankar att läsas av dig som är medberoende. Blogg 100 Dag 94

Du är värdefull - för att du är den du ÄR!
Du har rätt att säga nej när det smakar nej, och ja när det smakar ja.
Du har inte ansvar för någon annan vuxen person - bara för dig själv.
Du är inte ansvarig för att någon dricker.
Du kan få ett bra liv, vare sig alkoholisten fortsätter dricka eller ej.
När ditt mående styrs av någon annan, innebär det att du sviker din egen förmåga
 och ditt ansvar för att själv ändra ditt liv till det bättre.
DU KAN INTE FÖRÄNDRA NÅGON ANNAN -
men du kan förändra dig själv.
Ibland leder det till att det andre personen själv väljer att förändra sig.

* 

Four days Blogg 100 Dag 93

Fyra arbetsdagar kvar på jordens bästa arbetsplats, sen får jag 100 lediga Sommarda´r!
Jag är glad och ledsen, lycklig och olycklig, förväntansfull, tillitsfull, rädd, nyfiken, trygg och otrygg, massor av allting!
I augusti kommer jag tillbaka till jobbet.
Jag har drömt om en långledig sommar, och nu får jag den!
När chefen kom och sa det blev jag rädd först, sen glad, sen rädd igen ... men det roliga var, att jag hittade min dagbok från förra året på landet, och där hade jag skrivit brev från framtiden, som är ett kraftigt verktyg tydligen!
Där hade jag skrivit precis så. Att jag skulle vara ledig sommaren 2013.
Jag får nästan exakt den summan tillbaka på skatten också, som jag hade skrivit!
Så ... hur vill du att ditt liv ska se ut om ett år?
En bra början på ditt brev från framtiden kan vara:
Jag är så glad och tacksam nu när ...
Testa!
Det är magi!

Blogg 100 Dag 92 Familjekonstellationer.

När jag åkte förbi kyrkogården ropade jag "Hej mamma! Grattis på Mors Dag!"

Det känns inte så mycket "måste", det där att gå dit med en blomma.

Jag har ju två morsor, en på vardera sida av den där stora vägen. Men ingen fick någon blomma i dag.

Nånstans känns det värre med farmor. Hon skulle ha fått blommor, hon!

Farmor som inte var min biologiska farmor, men jordens bästa och den enda jag träffat.

Min biologiska farmor dog när pappa var 5.

Pappa dog när jag var tre månader.

Många förluster har jag haft.  Och två mammor, två pappor, en styvpappa... Det är krångligt.

Min ena dotter hade sett en bok där man skulle fylla i ett släktträd, typ. Hon sa att jag hade inte

haft en chans. Det fanns bara plats för EN pappa och EN mamma.

På en Vuxna Barnvecka på Korpberget skulle vi göra Familjekonstellationer.

Till min gick hela gruppen åt.

Nio pers.

Men bra blev det.

I Gävle ska jag ha Familjekonstellationer på "Hela Hjärtat" i juni.

Där kan man få hjälp att reda u…

Blogg 100 Dag 91

Lördag, sommar, hav, blå himmel, sol, middag på altanen och jag låtsas inte om att jag missade att skriva i går.
För första gången.
Jag hade väl annat i huvudet kanske.

Jag har rakat benen för första gången i år, sittandes på en sten vid havet, precis som det ska vara.

Tårna är nylackade, för nu kanske det är dags för skor med öppna tår!

Det börjar likna SOMMAR även här, by the Sea!

In i duschen nu, I've got plans for tonight!

Ciao!

Blogg 100 Dag 90 Chez le dentiste

Folktandvården är inte det stället jag helst av allt går till.
Jag är rädd.
När jag sitter där i stolen kommer jag på mig med att jag spänner hela kroppen.
Axlarna sitter under öronen och knogarna vitnar.

Inte blev jag lyckligare av att det kostade 980 pickadoller.

Det var fyra plåtar och lite pillande mellan några tänder.

Men hallå, det tog tio minuter!

Nu till det värsta.

När jag kom in skulle tandläkaren kolla om mina uppgifter stämde.

 - Nej, inte mobilnumret. Jag har nytt från och med i dag.

 - Jaha, vad har du då?

Jag säger mitt nummer.

Då. Säger. Hon:

 - Bravo, har du lärt dig det redan! Det brukar inte vara så lätt för gamla hjärnor.

Gammal hjärna kan du vara själv!

Sen gick den här gamla hjärnan ut, pyntade 980 pistoler utan ett ljud och tog hissen ner och gjorde

obscena tecknet. Med båda långfingrarna. Samtidigt.


Blogg100 Dag89 Nervigtpunktnu

Nervigtpunktnu

Jag har ny mobil. Nytt nummer. Ska tömma den gamla och är skräckslagen att nåt ska försvinna på vägen.

Alla kontakter, alla bilder, alla meddelanden som jag har sparat, Facebook, instagram, hipstamatic, recept på Ostnötterna jag bakar till jul, Yatzy och Wordfeud, mina filmtips som jag har lagt in i anteckningar, (och som jag inte har hyrt fast de legat där sen 2010), boktipsen, skotipsen, olika läppstiftsmärken och nummer, parfymer som jag ska köpa i Taxfree, kundnumret på VIKING LINE, Spotify, KRAX (App med fågelläten), Pages med mitt bokmanus inlagt,  Runkeeper (fast det vore väl det minst katastrofala med mina tre inlagda rundor på tre veckor, det skulle jag kunna överleva utan), föreläsningsstolpar, bevingade ord, tacksamhetslistor, påminnelser om tusen olika saker, anteckning om att det ska vara 2% olja blandat i bensinen i snurran, recept på laxtårtan jag gör varje midsommar till lunch, innan firandet på ön, dörrkoder till jobbet och allt annat livsnödvändigt.

De…

Blogg 100 Dag 88

Bild
Dimman låg tät över havet i går kväll. Jag tog en run-and-walkabout på kvällen.

Jag gillar dimma, så länge jag inte är ute med båten och inte vet åt vilket håll jag ska styra.

Ibland vet jag inte åt vilket håll jag ska styra, fast jag är på land, och det inte är någon dimma alls.

Det är då jag sätter mig i baksätet och åker med.

Släpper taget.

Låter saker och ting hamna där dom ska.

Litar på att det är en mening med allt.



*


Annars börjar det kännas lite ensamt här på BLOGG 100 nu.
Jag fortsätter, fast det ibland känns som om jag är den enda, som inte är klar med hundra inlägg.


Blogg 100 Dag 87 Prova ändå, viskade Hjärtat ...

Ibland står rädslorna på rad och talar om att det går inte, det kan du bara inte göra, nej gör inte så, tänk inte ens tanken, nej nej nej!
Och hjärtat ropar Jo Jo Jo! Gör det! Prova! Vad är det värsta som kan hända?

Så jag gjorde det.

Nu får vi se vad som händer.

Jag har alltid mig själv.

Jag går inte sönder så lätt.

Det har gungat ordentligt i mitt liv, det har varit kol-f***ing-svart!

Och jag stod där, upprätt, och gjorde det jag skulle.

Mitt i värsta kaoset, mitt när jag hade gått sönder och var alldeles trasig i hela mig.

Jag fick kraft.

Till och med när jag var en liten liten tjej fick jag kraft från någonstans.

Det här är en piss i Mississippi jämförelsevis.

Fast lite läbbigt.

Men om jag ska stanna inom min trygghetszon kommer inget växande att ske.

Så är det.


Det är omöjligt, sa Tvivlet. Det är farligt, sa Rädslan. Det är onödigt, sa Förnuftet. Prova ändå ... viskade Hjärtat.
*

Blogg 100 Dag 86 Kontrollbehovets gissel

Där ingen tillit finns råder kontroll. Kontroll kommer ur rädsla. I kontrollen går det inte att släppa taget, och låta saker och ting hamna där dom ska.
Resultatet blir trötthet, energibrist och leda, både hos den som håller i taktpinnen, och den som blir utsatt.
I dag ber jag om att få åka i baksätet, och släppa det som inte är mitt. Jag ber om att få slippa leva i en falsk övertygelse att det är min uppgift att ta ansvar för andra vuxna, tänka åt andra, tala åt andra, fixa andras känslor och rädda, skydda och agera på det jag TROR den andre behöver och vill ha.
Jag kan i stället fråga mig själv VAD JAG BEHÖVER, och lita på, att om någon annan behöver min hjälp, så kommer han/hon att be mig om det.
Jag ber om att få åka i baksätet, släppa taget, släppa mitt ego och ha tillit till att det blir som det ska, bara inte jag lägger mig i och försöker styra.
Att vara medberoende är bland annat att göra saker för någon annan, som han eller hon klarar alldeles utmärkt själv, på…

Blogg 100 Dag 85 HEJA ROBIN!

Bild
En ont-i-ryggen-dag med en massa inställda planer, som städning på loftet och i hela huset, plantera olika

plantor, fönstertvätt överallt, tvätta bilen, raka benen, göra matlådor till hela maj --- nä jag ljuger.

Det jag skulle ha gjort var att dammsuga på loftet, men det fanns inte en suck med den här ryggen.

I stället tog jag mig till ön.

Där såg det ut så här i dag:


Nu tittar jag på #esc13 och lyfter på hatten för Robin! Han sopade mattan.

Jätteduktig och proffsig!



Blogg 100 Dag 84

Bild
Dagen i dag:

Föreläste i Falun, uppskattat mer än jag kunnat ana! Samma som jag kör ofta, om alkoholism som familjesjukdom, ja, det var riktigt roligt att få så mycket uppskattning!

Alla föreläsare fick en ros.



På vägen till Falun dammade jag på med Spotify. Det blir lätt vänsterfil när musiken är bra. Hela vägen.

Otroligt trevlig lunch med två av mina kära kollegor. Sommarvärme!

By the way, jag fick en affärsidé kl tolv i natt! Möte med den kvinnan bokat och klart redan!

Facebook is the Shit! Bara att dra iväg ett mess, vad klockan än må vara!

Köpte en ny hudvårdsserie med daycream, nightcream, serum och BBcream.

Nu: horisontalläge i magnetsoffan. Har kollat Lets Dance. Ska skärpa mig och ta mig in i badrummet

och sen vidare uppför stegen till loftet.

Good Night Musiclovers ...


Blogg 100 Dag 83 Bär ditt ljus!

Vågar du vara glad? Vågar du säga högt att du är glad?

Vågar du berätta att du mår som en prins/prinsessa, utan att tillägga "Peppar peppar ta i trä!"

Mamma sa alltid när jag sjöng på morgonen, att det skulle man passa sig för, för om man gjorde det blev det

 tårar innan kvällen.

Jag tycker mig märka, att många människor inte vågar uttrycka sin glädje, det anses "skrytigt" att tala om att man mår bra, eller att man tycker den nya tröjan är snygg. Om man inte tyckte det, vad skulle anledningen då vara att man faktiskt köpte den?

Jag gillar Marianne Wilhelmssons dikt, som Mandela läste i sitt tal.

Den handlar om att våga bära sitt ljus.

Jag minns en man jag var ihop med, som inte var så bright på att lösa korsord.

Vi löste korsord ihop, och jag gjorde mig dum och låtsades att jag inte visste svaren fast jag visste. För att

skydda honom, så han inte skulle känna sig dum.

Jag minimerade mig. Det har jag slutat med nu. I dag bär jag mitt ljus. Nästan jämt.

Det har va…

Blogg 100 Dag 82

Hon är i!
Jag fick hjälp av fina vänner att sjösätta.
Efteråt satt vi inlindade i filtar och åt U-båtar och drack kaffe medan solen dalade över viken i väster.

Tack Bengt och Carina!

Blogg 100 Dag 81

Bild
Shit, jag höll på missa dagens Blogg!

Har föreläst i dag, om Tankens Kraft, om hur man kan deleta gamla negativa budskap som vi fått inpräntade av oförståndiga vuxna sen barnsben, och som fortfarande med all säkerhet styr oss, styr våra handligar eller brist på handlingar ... 

Nu är det så här att jag ska gå och sova ... så jag gör det här enkelt.

Jag lägger upp en bild och säger ...

Good night Musiclovers ...


Blogg 100 Dag 80 Det blev inte som jag hade planerat, men bra ändå.

Bild
Ibland planerar jag att jag ska göra olika saker när jag kommer hem från jobbet.

I dag, till exempel, hade jag tänkt att jag skulle släpa ut hälften av de 200 litrarna jord jag köpte i går, till ön, och plösa ner några plantor i krukor och hålla på.

Jag kände mig glad av att tänka på det. Inspirerad.

Men någonstans på E 16 fick jag andra tankar, halvvägs till Oslo som Båtmannen brukar säga. Han tycker att jag jobbar väldigt långt borta, och det gör jag kanske, men då ska jag bara tala om att det beror på vad man jämför med.

Jag har en fin vän som flyger ner till Bryssel på konferens. Över eftermiddagen, liksom.

Jag fick i alla fall för mig att jag skulle städa i kylskåpet. Också, eller i stället. Jag vet inte riktigt.

Pinsamt att behöva skriva, men jag har bytt diet.

Ut med alla feta produkter. Turkisk yoghurt, fetaste creme fraichen, gräddförpackningarna, Västerbottenosten på 31%,  och in med 8% fraiche, mörötter, lättyoghurt, kalkoner och fan och hans moster.

Det slutade med att jag…

Blogg 100 Dag 79 Känner du någon alkoholist?

Vissa sjukdomar pratas det inte om.

Vi kan prata om förkylningar och diabetes och tarmfickor och vinterkräksjukan och Borelia timme ut

och timme in.
Högt och ljudligt. I kön på ICA, på bussen, på fikarasten och närsomhelst.
Men det finns en sjukdom, som de flesta inte pratar om, och det är alkoholism.
Det är för mycket skam kopplat till det.
Fast ingen enda människa har valt att bli alkis, så är det skamfullt för de anhöriga, och alkoholisten 
själv förnekar och förstår antagligen inte själv att ett beroende föreligger innan han/hon fått 
tillräckligt med konsekvenser, och måste kasta in handduken.


När jag sitter hos frissan, eller bakom en skärm med min bankman, eller när snickaren kommer och 
ska byta ytterdörr och jag berättar att jag jobbar som beroendeterapeut kan det vara som att öppna en 
dammlucka.
Då kommer hela Lifestoryn. 
Det blir tillåtet att prata om det som man inte pratar om annars.
Det är aldrig någons fel att någon dricker eller tar andra droger. Inte ens alkoholiste…

Blogg 100 dag 78 Nu hör jag göken.

Bild
Två fina kvinnor kom och hälsade på mig i dag.
Väninnor som jag har vandrat på tillfrisknandets snåriga stig med i många år.

Det blev värdefulla samtal, tokskratt och förtroenden i en salig blandning. Efter att ha ätit lite smått och gott fortsatte vi till ön, gick runt där, satte oss på stenarna vid stranden, lyssnade till vågorna när de sakta rullade in mot land.

Jag uppskattade verkligen deras besök. Det var som bomull runt hjärtat.

Nu sitter jag med min iPad i solen och lyssnar på göken.

Jag har precis målat naglarna turkos.

Det är sommar just här och nu och jag är uppfylld av lycka och tacksamhet.

Jag älskar mitt Liv.


Kabblekan blommar.

Blogg 100 Dag 77

Bild
Vaknade i morse med en jäkla smärta i höften.
Det är nog inte bra, det där att kuta i skogen med Runkeeper. Inte för en otränad tant som jag.
Jag gjorde det i förrgår och så small det till.

Så jag kunde inte sitta och käka frukost. Jag provade stå, sitta på en köksstol (jag tar alltid min frulle i

soffan), försökte med olika sittställningar på olika ställen, men det gjorde ont hur jag än betedde mig.

En idé jag fick var att gå ut och gå. En walkabout helt enkelt.

Jag kunde inte ta på mig strumporna själv, inte ta upp något jag tappade från golvet. 


Under promenaden lättade det en hel del. Sen åkte jag till stan.

Jag ville så gärna prova skor i skoaffärerna men det var  bara att glömma.

Synd på så rara ärtor.

Men nu ska jag inte sitta här och gnälla. Jag vill ju fokusera på det braiga.

Det braiga i dag var:

Jag hörde göken, hittade en ny bra hudkräm,träffade massor av trevliga människor på stan förutom dom jag hade med mig, jag åt en kanongod lunch på ett hak på torget, och såg min ga…

Blogg 100 Dag 76

Somnade i natt till ljudet av regn.

Det kändes gott. Tryggt och mysigt, att ligga där uppe på loftet, dessutom i renbäddad säng, och

lyssna till smattret mot taket.

Jag somnade fort, som vanligt, och vaknade långt före alarmet i min iPhone och klev upp till en ny

dag.

Ingen sol i dag, men uppehåll.

Har suttit med min iPhone och installerat Runkeeper, här ska kutas i skogen! Får jag bara lite bra

musik i öronen ska jag nog kunna remma på ganska bra!



Det var tungt att se på Nyheterna i går.

Pappan, som glömde sin son i bilen. Jag fick ont i hjärtat av att höra det. Hur ska han orka leva

vidare, varifrån ska han få sin kraft ... Så fruktansvärt grymt.

Kvinnorna i Cleveland tänker jag också på. Inlåsta i tio år med en galning. Jag blir arg, förbannad och

ursinnig!

Världen är onödigt grym ibland,  och jag fattar inte varför jag ska se på eländes elände.

Men jag kan heller inte stoppa huvudet i sanden och låtsas att det inte finns någon smärta, några

tragedier, någon ondska.

Att be för någo…

Blogg 100 Dag 75

25 dagar kvar till 100 och vad som helst kan hända.

Här och nu, en ledig onsdag i maj, och guldkornen haglar!

Allt ifrån att jag hittade en bit laxpaj i frysen, till en strålande sol som lyser all over the Place.

Jag känner mig så fri, nöjd och tacksam.

På förmiddagen krattade jag lite. På "göra-listan" står

*  bädda rent på loftet, (Mrs W kommer i morgon!)

*  röj undan lite i friggeboden

*  gå på walkabout

That's it.

Det är dessutom bara förslag. Inga måsten. Jag kan välja. Kanske vill jag hellre sitta på min altan och

titta på björkens skira grönska, och då gör jag det.

Fem lediga dagar i ljuvligaste maj slösar jag inte bort på att greja med sån't jag inte vill.

Men jag tror jag vill. Åtminstone känns det så nu.

Dagens affirmation:

Jag förtjänar att vara Lycklig.


Blogg100 Dag74

7 gyllene regler för ett lyckligt och harmoniskt liv.



1)  Var ärlig i alla dina angelägenheter.

2)  Tänk på allt du har att vara tacksam för. Ta med det småskaliga. Guldkornen i vardagen.

3)   Ta en promenad i ljuset varje dag, även om det bara är en kvart.

4)   Säg JA när du menar ja och NEJ när du menar nej.


5)   Stay singel. Jag är på en dejtingsajt och så gott som varannan man är gift eller lever i ett förhållande med någon. Några skriver det i sin presentation, och det är ju bra, då slipper jag lägga energi på dom. En man har jag skrivit med ett tag, han verkade supertrevlig. På måndag skulle vi ta en fika. Men jag ändrade mig när jag i dag ställde frågan hur länge han har varit singel.
 - Singel är jag väl inte direkt, jag har en sambo men vi har inget gemensamt och inget sexliv längre.
 - Drop dead ville jag skriva som svar, men jag var inte riktigt så rakt på sak. Men jag skrev vad jag tyckte och blockade honom direkt.
På min sida, där jag varit typ en vecka, har jag hunnit blocka…

Blogg100 Dag 73

Så kom den.

Första vackra dan i maj, med tillräcklig värme för att sitta ute och äta.

Just i dag, när jag skulle få besök.

Så vi satt i solen på min altan och åt sallad.

Märkligt nog ställde jag fram utemöblerna så sent som i går.

Vilken tur!

Det var bara att tvätta av dom, och lägga i dynorna.

Nu är det sommarkänsla i mig.

Och jag är trött men nöjd efter en kanondag på jobbet, och en fin kväll.

Loftet nästa! God natt.

Blogg100 dag 72

Bild
Härliga söndag!

I dag hängde jag ut tvätten för första gången i år! Det doftar så himla gott av lakan som har torkat i solen

och vinden.

 Jag har planterat Penséerna i olika konstellationer på två olika ställen, nu kan jag sitta och njuta av dom

medan kvällssolen värmer och fåglarna kvittrar.

Det är sån't jag blir lycklig av i dag. Ända in i själen.

Att shoppa skor är himla kul, eller åka på en Seacruise med polarna, men Lyckan jag upplever i

samklang med naturen är av ett annat slag.

Varandet.

När jag kan vara i nuet. Uppleva med alla sinnen, och ta in allt det vackra.

Dofterna, ljuden, alla synintryck.

Jag behöver stanna upp varje dag, flera gånger. Dra i handbromsen, andas en stund, ända ner i magen,

 i total närvaro.

Känna tacksamhet över allt som är.

Här och nu.

Inte framme i nästa vecka, eller i oktober.

Närvarande i nuet. Sekund för sekund, andetag för andetag. I stillhet och tystnad.

Avskärmad från bruset.






Blogg100 Dag 71

Bild
... och i sista minuten, jag har varit på 60-årskalas i kväll, och det blir lite snabba ryck nu!

Dagen började med städdag på området.

Jag plåtade lite.








Det är vackert där jag bor. Vackert så det känns i bröstet.

På kalaset fanns det god mat och trevliga människor.

Nu vill jag bara sova.

I morgon ska jag plantera några Penséer i en kruka utanför ett litet hus på en ö.




Blogg100 Dag 70 Polly runnin´ around my brain

Some girls have all the Luck.
Som jag.
I dag.
Trött ... uppbokad ... massor att göra på jobbet ... medan olika varianter av Polly-påsar dansar förföriskt på näthinnan.
Då.
Får jag ett återbud.
Ibland är det en välsignelse.
Fast det är väl inte riktigt rumsrent att tycka det.

För övrigt längtar jag hem.

Hem till skogen, hem till havet, hem till Krokusarna under björken och till magnetsoffan.

Det ska bli underbart med helg.

Fast jag ska  I.N.T.E.  köpa Polly.


Blogg 100 Dag 69

Vet inte vad jag ska tycka om det här.
Let's Dance på en torsdag?
Utan räkor och olika ostar ...
Näe, vet ni va.

Men å andra sidan blir kvällarna ljusare och ljusare, och snart sitter jag antagligen på havet på fredagskvällarna.

Då bryr jag mig inte om vad som visas på TV.

Men det är ett tag tills dess.

Jag gillar Maria. Det är hon som gör programmet. Hon är tokrolig med sina naiva uttalanden.

Nu börjar det!

Blogg 100 Dag 68 eller 69 eller whatever

Tog mig ut till ön i dag med lite grejer.

Jag hade köpt en sån där liten plastbricka, som man ska sätta på armstödet på själva Baden-Baden.

Nu, tänkte jag.

Nu jäklar i min låda ska det solas och njutas där ute.

I den lilla brickan finns ett hål för kaffemuggen, precis som det ska va'!

Så jag såg fram emot en stund i gassande sol, med nybryggt kaffe och Tommy Hellstens bok.

Men det var så kallt! Det blåste isvindar. Jag blev förbannad.

Brickan ligger där ute i sin plastförpackning. Här tas inte fram nånting förrän det blir lite värme.

Jag satt med fleecetröja inlindad i täcket och läste medan fingrarna stelnade i vinden.

Men nu är jag i magnetsoffan. Solen kan skina bäst den vill.

Jag låter mig inte luras en gång till.

Blogg 100 Dag 67

V ~ vädret helt OK
A ~ allsång vid brasan
L ~ låtit bli socker och onödiga kolhydrater
B ~ brasa nere vid vattnet
O ~ otroligt trevlig kväll
R ~ ruskigt stora myggor
G ~ glad och tacksam!

Tantnoja? Lite tips. Blogg 100 Dag 66

1) Klipp dig inte kort. (I did).
2) När du kör bil, sitt inte 3 dm från ratten.
3) När du kör bil, ligg inte i 40 där det är 70.
4) Ha inte med dig inneskor i en påse när du går bort på fest.
5) Prata inte om stödstrumpor, även om du använder såna.
6) Sjung inte ”Leende guldbruna ögon” högt på stan.
7) Ha inte pufflugg.
8) Ljusblå ögonskugga och rosa läppstift – no way. (I do.)
9) Ha aldrig handväskan i knät när du åker som passagerare i en bil eller på en buss.
10) Säg aldrig att du inte vill ha Facebook ”för där skriver folk bara vad dom har ätit till lunch och att dom ska duscha”.
11) Ha inte en scarf (don´t even use the word) för att dölja din rynkiga hals. Folk fattar ändå.
12) Säg inte ”smotti”. Det heter smoothie. For heaven sake!
13) Gäspa inte högt tjugosju gånger på en kvart. ”Gäääääääääääsp! Ååhhhh. Är inte nitrötta?” ”Nä, men vi blev nu.” (Jag har en sån kompis men jag tycker om henne ändå. Jättemycket.)
14) Skratta inte tillgjort om du inte tycker det är kul. Man måste inte.
15) Ta int…

Blogg 100 Dag 65 Frk Präktig står inte pall längre.

Jag står inte pall för en frostnatt längre.
Även fast jag bara drack kaffe och en Cola Light. Som jag har gjort de senaste 17 och ett halvt åren.

Men Frk Präktig är inte van att vara upp till halv tre.

Hon går och lägger sig senast halv elva numera och helst före tio.

Faktiskt så har jag kommit fram till, att den bästa sömnen verkar vara före midnatt.

Dessutom älskar jag att ta det lugnt på morgnarna.
Äta min frukost i lugn och ro. Läsa dagens text ur någon av mina olika böcker, tända ett ljus. Meditera en stund och tänka på allt jag har att vara tacksam för.

Så nu, kl 21.57, avslutar jag dag 65 på Blogg 100.

God natt.

Blogg 100 Dag 64 En del har bara 7 inlägg kvar!

Någon har bara 7 inlägg kvar på Blogg 100 läste jag.
Undrar om det kommer att bli så, att snart är det bara jag kvar här.

Men jag tänker köra till 100 i alla fall.

Även om ingen läser.

Och även om jag inte får några "likes".

Dagen i dag var verkligen fin! Jag var i huset på ön, städade lite, torkade hyllor, rensade rännor, satt i solen och tittade på Kniporna genom kikaren.

Det är verkligen underhållande att se på fåglar. Måsarna satt på stenen i viken, tog en vända upp i luften och dök efter fisk.

Jag tog motvilligt min sjösäck på axeln och återvände när hungern grep tag i mig.

Efter en dag med bara me,  myself and I känner jag för att vara lite Wild and Crazy i kväll.

Om jag kommer i partykjolen drar jag till stan och dansar häcken av mig.

Men nu tänker jag lut' ikull mig en stund, i magnetsoffan.


Blogg 100 dag 63 Skrivövning "just nu" blev det!

Helt stopp.
Har inte en idé eller känsla för vad jag skulle kunna skriva om just nu.

När jag har skrivarkurs brukar jag ge en uppgift i början av varje skrivpass som kallas "Just Nu".
Under en viss tid, till ex tio minuter, ska handen skriva skriva skriva. Den får inte vila ens en tiondels sekund.

Jag kör en sån nu. Just nu. Tio minuter.

Just nu sitter jag i soffan och skriver. Just nu har jag glasögon. Det brukar jag inte ha, förutom när jag spelar Wordfeud på min iPhone, eller ritar teckningar som Maggan ska gissa på, på rit-Appen på paddan.
Just nu är det fredagkväll och jag har ätit avokado och grejer och druckit iskall Pepsi Max med citron i.
Om man dricker sån't kan man vakna tidigt och må bra utan huvudvärk, illamående, ångest och man slipper dessutom kräkas.

Just nu tänker jag, att i morgon ska jag städa lite. Det behövs.
Just nu minns jag vad som hände tidigare i dag. Jag körde igång en tvätt och glömde att lägga avtappningsslangen eller vad det heter i tvättstä…

Blogg 100 Dag 62

I dag är jag mig själv igen.

Glad, tacksam, tillitsfull och full i liv.

POFF så är alla orosmoln som bortblåsta och livet leket!

Och ingenting har förändrats sen i går, utom mina tankar.

Sug på den, ni.

Blogg 100 Dag 61 Jag hamnade i den f***ing negativa spiralen.

I dag gjorde jag det förbannade misstaget att gå in i oron.

Oron över hur det ska bli se´n. I juni. (Vet inte ens om jag lever då eller om jorden fortfarande snurrar eller om stjärnorna finns på himmelen, men orolig skulle jag plötsligt vara!)

Jag förlorade tillfälligt min förmåga att vara i nuet, och sen åkte jag ner i en negativ spiral, vilket påverkade mig i ett samtal som jag absolut inte skulle hanterat som jag gjorde om jag hade varit mitt vanliga jag.

Nu är det gjort. Inuti är det mörkt och jag orkar just nu inte tänka mig upp ur spiralen.

Jag går och lägger mig.

Så.



Blogg 100 Dag 60 Mitt i Naturen med Eva. #nofilter

Bild

Jag sätter mig i baksätet. Blogg 100 Dag 59

I morse blev jag påmind igen, när jag läste dagens text ur "Help for helpers - daily meditations for counselers", om att släppa taget och sätta mig i baksätet.

Till det krävs tillit. Och insikten att det inte behöver vara så, att jag vet bäst vad jag behöver.

Det finns något större. Något jag kan lita på. Och jag pratar inte om kyrkans Gud, faktum är att jag har gått ur kyrkan.

Religion och andlighet är för mig två helt skilda saker.

Religion är styrande, dogmatiskt och dömande.

Andlighet är fritt, ickedömande, tillåtande.

Jag kan själv välja hur min "Gud" ska vara. Min Högre Kraft. Änglarna, Universum, välj själv.

Jag finner min andlighet i naturen, och på en del andra ställen, och i möten med andra människor.

Jag har slutat göra mig själv till Gud. Förut skulle allt bli som jag ville. Jag kunde gå genom eld och vatten för att få MIN vilja igenom.

Vänta ska jag tänka om det blev bra ...

Jag var regissören och andra människor i min närhet försökte jag få att dans…

Blogg100 Dag 58

Bild
Jerkas Farewellshow på Cirkus i går var en höjdare!

GÅ OCH SE DEN.

Medelåldern var ju inte så låg precis. Men det är drag i oss fast vi har fyllt det onämnbara.

För att inte tala om Jerry! Holy Smoke, han kan rocka brallorna av folk fortfarande!








I dag var det vårväder, fast det blåste iskalla vindar, många vårfåglar har anlänt och det hettar i kinderna efter timmar i solstolen...



Nästa helg ska jag inte åka någonstans.
Och inte nästa och inte nästa och inte nästa och inte nästa.
Jag tog ett beslut vid nyår att säga JA till allt roligt, men nu börjar det bli lite FÖR roligt. Eller snarare känner
jag att jag är hemma alldeles för lite.
Den här tiden på året vill jag vara närvarande i dubbel bemärkelse. Jag vill uppleva det som händer i naturen,
sitta på min sten vid havet och bara vara. Andas. Se kniporna i viken och lyssna på storlommen.
Så jag drar hårt i handbromsen och landar i varandet nästa helg, även om mina vänner kommer med roliga
 förslag.
Veckans irrfärder kan jag inte göra…

Blogg 100 Dag 57

Bild
Ser ett program om en kvinna som bor på en ö i Norge, från serien "Där ingen trodde att någon skulle kunna bo", och det händer massor i mig, i min själ, i mitt hjärta.

Jag känner ibland att jag vill ha kvinnliga förebilder, självständiga kvinnor, som hellre väljer att leva ensamma än i en relation som egentligen inte funkar, (men som ger tillfällig ångestreducering), kvinnor som ser att de behöver läka sig själva och bli hela innan dom går in i en relation med en annan som också är halv, kvinnor som lever sina drömmar och som vågar och följer sitt hjärta, kvinnor som väljer sig själva före en man, kvinnor som bor nära naturen, ensamma, som inte har en föreställning att man "måste ha en man om man ska ha hus", kvinnor som kan styra en båt i Nordanvind och lyssnar mer på sin inre röst än på någon annans.

Och när jag skriver detta inser jag att jag kan ha mig själv som förebild.

I dag är jag mer på väg att bli en sån kvinna än jag någonsin har varit.

Det har tagit tid…

Blogg 100 Dag 56 .

Fredagslycka.
Ända in i själen.
Har haft en otroligt fin arbetsvecka! Nöjd och tacksam körde jag hem efter att ha sovit borta en natt.

Stannade och köpte lite fredagsmums, som ostar, räkor och laxburgare från delikatessdisken.

När jag kom hem låg det små Tussilago på lilla bordet på altanen!

Någon hade plockat och lagt dom där. En granne antar jag.

Som om inte det vore nog fick jag ett meddelande på Min iPhone med jättefina komplimanger från en man.

Jag blir ju så glad! Det är alltid trevligt att få komplimanger, men det här var för mig stora ord.

Har suttit och sett på Let's Dance, pratat/skrivit med väninnorna, och Båtmannen ringde och sa:

"Ring när du vill ha hjälp att sjösätta!"

You bet! tänkte jag, men befarar att det dröjer ett tag till.

Det jag vill förmedla med den här texten är

                     T A C K S A M H E T !

För det lilla i vardagen, för glädjeämnena som finns hela tiden och överallt.

Visst, jag kan välja att grotta ner mig i det faktum att jag får s…

Blogg 100 Dag 55

Bild
... och tiden går.
Fort går den.
För fort om ni frågar mig. Jag hinner inte med.

Det är fantastiskt att ha det yrke jag har, och jag är så tacksam för det, men jag skulle vilja ha mer tid på dygnet.

Tid för att gå på walkabouts nu när naturen vaknar, tid för att gå och träna (ja, jag skrev the T-word), tid för att laga mat och lägga i lådor att stoppa in i frysen och ta med till jobbet, tid för att elda kvistar och grenar som Nordanvinden har slitit av, tid tid tid.

När jag kan vara i nuet känns det bra.

I nuet finns ingen stress, oro eller ångest.

Med åren har jag blivit skapligt bra på att vara i nuet.

Men så ibland, när jag och min kollega läser någon av de fina dag-för-dag-böcker vi har på jobbet på morgonen, innan vi drar igång, och jag inser att det är den 18:e april, som i morse, då vill jag bara säga STOPP NU till tiden, nu lugnar du ner dig, det går för fort!

Men jag kan inte förändra tiden.

Ibland står den faktiskt stilla. I min båt till exempel.

Jag kan förändra mitt förhål…

Blogg100 Dag 54 Roliga-saker-lista

Göra-roliga-saker-i-helgen-lista
(och se till att göra minst en sak)

1.   Gå på konsert.

2.   Skratta. jag har vänner/barn med skrattgaranti. Antingen i telefon eller irl-skratt.

3.   Glo på en film mitt på dan utan att känna skuld.

4.   Äta frukost ute i skogen.

5.   Hänga upp mina prismor i fönstren eller på altan. Det blir fint i solen.

6.   Köpa tulpaner till mig själv.

7.   Skriva på min bok.

8.   Fråga någon som jag vill lära känna bättre, om hon/han vill ta en fika.

9.   Putta på isflak med båtshaken.

10. Måla med vattenfärg.

                                                                Dagens affirmation:

Livet är fullt av glädjeämnen, små och stora! Jag väljer nu att se dom.

Blogg 100 Dag 53 Nu!

Bild
I dag släppte magnetsoffan greppet om mig och jag stack iväg på walkabout efter jobbet, ut till havet, ut till ön, där måsarna svävade över den ännu isbelagda viken, men vet ni, it´s just a question of days.

Nu kommer den.

Belöningen för oss här ute i världens ände. Belöningen efter "a long cold dark and lonely winter".






Blogg 100 Dag 52

I kväll gör jag en laxpaj.
En sån som jag hade på tjejmiddan.
Medan den gräddas tänker jag ut en föreläsning till jobbet i morgon, och spelar Yatzy.

Frk Präktig kommer att missa gå-och-lägga-sig-senast-klockan-tjugotvå-regeln i kväll.
Lätt.
Pajen ska vara inne 40 minuter. Och jag gjorde alldeles nyss "Skjutseniniugnen" med den.

Helvete, sa frk Präktig då.

Bäst att borsta tänderna redan nu, och skölja med Flour så är det gjort.

Blogg 100 Dag 51

Hungrig, tacksam och ångestfylld.

Det är det där med f***ing deklarationen som påverkar mig negativt.

Trodde jag skulle kunna göra det själv i år, men det inser jag att jag inte kan.

Ja, här och nu finns det ingenting jag kan göra åt det.

I morgon ska jag ringa Bertil. Hoppas han hinner.

Hungern kan jag göra något åt och det ska jag också.

Men tacksamheten!

Den är värdefull.

Helgen har varit fin, jag har umgåtts med de människor som betyder mest, de jag har i mitt hjärta.

Och nu är det söndagskväll, och när jag kör upp på gården ligger det lika mycket snö kvar som när jag

åkte härifrån i går.

Kanske har lite smält undan. Men där jag var fanns knappt någon snö alls.

Så är det när man bor by the Sea.

Bara isen på havet smälter, så jag får sjösätta snart, så får det vara hur mycket snö det vill på gården.

De stackars plantor jag köpte på Trädgårdsmässan får stanna inne.

Världen är galen.



Blogg100 Dag 50 ~ faktiskt!

Trädgårdsmässan i Älvsjö i dag.

Det var som att gå in i ett muséum.

Ett vårmuséum.

Där fanns gräs. Riktigt gräs.

Och en Björk med utslagna, doftande löv.

Där fanns blommande Linnéor, där fanns olika andra skogsblommor, och jag mindes hur det var,

när det var VÅR, så där som det var förr i tiden, 2012 till exempel.




Blogg 100 Dag49 ~ som snart är slut!

Och jag har nyss kommit hem efter en kväll med goa vänner.
Det regnade när jag åkte hem.
Ju närmare kusten jag kom, desto kallare blev det.

Regnet kan övergå i nivetvad.

Regnet kanske redan har.

Jag vill inte titta ut, vill inte se.

Tranorna har det bättre om det fortsätter regna, det är jag övertygad om.

Isen på havet, den smälter kanske lite lättare, lite i alla fall.

Där vi var i kväll fanns en rabatt med blommande Snödroppar.

En vacker syn.

Det är fredag, helgen är här! På jobbet i dag var det fint, lugnt, jag är så jäkla glad och tacksam över denna arbetsplats.

God natt. Sov gott alla!




Blogg100 Dag 48 Kvävd av medberoendet ~ eget och andras.

I kväll är jag tom i skallen.
Orden är slut.
Eller olämpliga.
Sensurerade.
Äh.
Jag vet inte vad jag känner.
Det jag kan säga om dagen är, att mitt i medberoendegeggan var det som om en frisk bris svepte igenom det kvalmiga rummet.

Det var min fina kollega som med sitt självklara lugn sa:

 - Jag tänker inte vara någon ångestbärare.

Efter det gick det att andas igen.

Apropå tjejmiddag. Och sån´t.Blogg100 Dag 47

Bild
Ibland tänker jag att jag kanske skulle jag se till att bjuda hem folk lite oftare.
Jag vet många som jag skulle vilja bjuda hem.
Innan kan det kännas jobbigt. Jag vill städa undan lite. Plocka i ordning bland högarna. Röja. Dammsuga.
Men det är tanken på att städa, röja, greja, som är jobbig. Inte själva handlingen.
Så när det väl är dags är det faktiskt bara roligt. Jag brukar ösa på med bra musik. Dansa fram genom rummet med dammsugaren som partner.
Tankar skapar så mycket, min uppfattning om till exempel just att ha middag för vännerna..
Automatiska tankar, som kommer av erfarenheter.
Min morsa nr 2 var hysterisk i minst två veckor innan hon skulle ha gäster.
Det har såklart påverkat mig.
I dag, när jag är medveten, kan jag se och förstå att det var hennes rädslor, hennes krav på sig själv att allt skulle vara perfekt, hennes skräck för att misslyckas, hennes självkänsla och självförtroende.
Jag är jag.
Jag kan välja var jag ska lägga ribban och energin.
Jag kan välja att tro, att…

Blogg 100 Dag 46

Tacksamhetslista.

För alla kvinnor jag har träffat i dag på Qvinnoqulan, där jag föreläste om bl a tacksamhet

För ett SMS från min dotter som bor i en annan stad, där hon skrev att jag är välkommen!

För att bränslet räckte ända fram till macken

För att jag snart ska få lägga mig i min älskade binge

För att jag föreläste så jag själv fick inspiration i dag (bra jobbat!)

För att min kompis har varit till frissan i dag och det tycker jag är kul!

För min kollega som jag jobbar närmast och hans fina SMS

För att jag slipper ha en massa gnissel i mitt liv! 

För att jag slipper dricka alkohol, ingen självklarhet, hör om de som tar återfall och lider av sjukdomen

För att jag är bortbjuden på fredagkväll

För att jag inte särskriver

För att jag har en kamin att elda i dessa kalla kvällar och nätter

För mitt jobb

För min TV så jag kan se på Helena Bergström om en stund

Blogg 100 Dag 45. Sveriges Bilradio

Har varit upptagen av signaturmelodin till "Sveriges Bilradio" se'n i morse.
Minns ni?
Det var ett trevligt program.
Ibland läste C-G Hammarlund upp en hälsning till "Lasse och Agneta som gifter sig i dag klockan tre i Seglora kyrka" och sån't.
Jag blir väldigt nostalgisk när jag tänker tillbaka på gamla radioprogram.
Minns ni när meddelanden lästes upp?
"Meddelande till Nils och Siv Nilsson på väg till Göteborg. Ring hem."
Det var något ödesdigert över dessa meddelanden.
Jag brukade tänka på vad det kunde vara, som hade hänt.
Att någon hade dött tänkte jag, eftersom det var så det var i mitt liv.
Alla dog.
Hela tiden.
Signaturmelodin heter "Jalopy" och orkestern Kermit Leslie. Det var inte lätt att hitta den, jag fick be en vän, DJ "Budda", om hjälp.
Han kan hitta ALLA låtar som finns.
Alla.
Visst är det bra, att ha en så'n vän.



Blogg 100 Dag 43

Self-Esteem
by Virginia Satir


I AM ME  In all the world, there is no one else exactly like me  Everything that comes out of me is authentically me  Because I alone chose it - I own everything about me  My body, my feelings, my mouth, my voice, all my actions,  Whether they be to others or to myself - I own my fanatasies,  My dreams, my hopes, my fears - I own all my triumphs and  Successes, all my failures and mistakes Because I own all of  Me, I can become intimately acquainted with me - by so doing  I can love me and be friendly with me in all my parts - I know  There are aspects about myself that puzzle me, and other  Aspects that I do not know - but as long as I am  Friendly and loving to myself, I can courageously  And hopefully look for solutions to the puzzles  And for ways to find out more about me - However I  Look and sound, whatever I say and do, and whatever  I think and feel at a given moment in time is authentically  Me - If later some parts of how I looked, sounded, thought  And felt turn …

Blogg100 Dag 42 WhatsApp

Bild
Ett plötsligt mess till kompisen på WhatsApp en alldeles vanlig underbar fantastisk fredag i början på april.





Det där sista är inte sant.
Ännu.
Men det är en affirmation.
Affirmations work if you work them.

blogg100 Dag 41

”Easy does it” ~ eller ”Gör det enkelt”. Deviser för ett angenämare sätt att leva. Att göra det enkelt innebär såklart olika saker för olika individer. Men jag tror det finns några grejer som gäller för de flesta. Jag tror att Livet blir enklare när du:

lägger mindre vikt vid andras åsikter om dig, eller det du tror andra tänker om dig, eller är rädd att dom ska tänkaslutar oroa dig för hur det kanske ska bli i maj eller på semestern eller 2014 på höstenminskar kontakten med människor som får dig att känna dig trött, förvirrad, arg eller nedstämdslutar ta ansvar för andra vuxna personer och deras handlingar, mående och smärtorbyter negativa tankemönster mot positivakliver ur offerrollen och tar ansvar för dig, och ditt livaccepterar det du inte kan förändraslutar göra sån’t som du inte kan stå förupphör med att döma/bedöma andrasläpper det som inte är bra för digi stället för att se till att andra får vad dom behöver, frågar dig själv:Vad behöver jag? Vad vill jag?

blogg100 Dag 40

Går du just nu omkring och oroar dig för något/någon?
Skulle du kunna få en bättre dag om du i stället valde att tänka på något som gör dig glad?
Skulle det vara möjligt för dig, att bara för en stund, en timme i taget, släppa din oro, andas med magen och vara i nuet?
I nuet finns ingen oro, ingen ångest.
Nuet är det enda vi har.
Att oroa sig är att slösa bort sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor, månader och år av ditt värdefulla liv.
Finns det här och nu, något du kan påverka, för att din oro ska försvinna?
Kan du i handling förändra något för din egen sinnesfrids skull?
Om inte ~ visualisera att du lägger dina orostankar i en bubbla, som du sedan blåser iväg, upp till Universum att ta hand om.
Lämna över.
Släpp.
Ingenting blir bättre av att vi oroar oss.
Att i stället fråga sig VAD BEHÖVER JAG, just nu, för att göra mig själv så glad det bara går, eller för att må bättre, är en bra idé.
I dag är det onsdag. I dag är den enda dag du har.
Gårdagen har passerat. Den kan du inte längre göra någo…

Blogg100 Dag39 Ljuset!

Bild
I kväll pratade jag med en kompis, en glad tjej, och hennes glädje smittade av sig på mig, och i stället för att sitta kvar i magnetsoffan klädde jag på mig och gick ut och gick.

Det är verkligen tydligt, att glada och positiva människor överför kraft och energi till de som är i närheten! Eller i telefon.

På vägen var det lite lagom geggigt, så där som det ska vara på våren (hoppla!), fast det är snövallar vid sidorna och snö snö snö så långt ögat kan nå.

Havet är istäckt förstås, men vackert!

Ljuset gör allting!

En av grannarna jag mötte och pratade med sa samma sak.

 - Det är så fint med ljuset.

 - Ja, sa jag, och klockan är väl ändå halv sju och det är så ljust.

 - Halv åtta, sa hon, som hade koll.

Ja, den där extra timmen är inte så dum ändå.

Fast jag hatade den när jag jobbade i Tierp.

Men det hade egentligen inte med klockan att göra.

Inte ett enda dugg.


Blogg100 Dag38

Pratade med en klok tjej i kväll.
Jag berättade om min kraftlösa tid efter förkylningen eller influensan, eller vad jag ska sätta för etikett på mina sjukdagar.
Sa, att i dag tvingade jag mig ut till ön, för att det är ett säkert kort.
Där får jag det jag behöver; kraft och andlighet. - Se’n när jag kom hem var jag ganska matt, och la mig i soffan. Men då är det som om jag inte riktigt kan tillåta mig det i alla fall. Som att det är förbjudet att ligga på soffan på dan.
Och då sa hon, att hon kände igen sig. Och avslutade meningen med några ord som gick rakt in i mig.
- Jag är så jäkla hård mot mig själv. Där hände något i mig. Jag blev medveten om att det är det jag är.
Hård mot mig själv. Att bli medveten är grunden till all förändring. Tack, M.

Blogg 100 Dag 37

Bild
Påskdagen.

En jättegod frukost intogs 11.30.
Fast då var klockan egentligen bara 10.30.

Inte så bara ändå, men nu blev det sovmorgon Big Time.

Som grädde på moset, efter ägghalvorna och laxen och Skagenröran och stenbitsrommen, fanns det en bit Citronpaj kvar i kylen.

En enda.

Till mig.

Det borde vara varje människas rättighet, att äta Citronpaj varje dag.
Åtminstone över påsken.

Vad det ska bli den här dagen vet jag faktiskt inte. Jag skulle kunna tänka mig att gå på Konstutställning i stan, med tillhörande loppis, eller kanske det är i dag ska jag få en tid hos Cityfrisörerna, äntligen?

Eller ska jag välja naturen, (snön menar jag), och gå på Walkabout?

Jag behöver fundera på det ett tag. 

Vad vill jag?     Vad behöver jag?     Vad känns roligast?