Inlägg

Visar inlägg från april, 2012

Nu har jag ingen som kontrollerar mig längre.

Vilken dag. Vacker. Varm sol, röda märken efter Tishan redan. Jag har jobbat i kväll på mitt företag. Haft anhöriggrupp. Och ingen bråkar om det längre. Det är märkligt, att det kan vara så olika på arbetsgivare, när det är samma slags jobb, men i olika kommuner. I den ena är det kontroll som är nyckelordet. Man kanske har för lite att göra där, eftersom fokus tycks ligga på vad personalen gör på fritiden mer än på sin arbetstid, och att det viktigaste är n ä r man kommer och n ä r man går, i stället för att kolla på det jobb man utför, vad det genererar och för med sig. Jag har aldrig mått så dåligt som jag har gjort på detta ställe. Nu gör jag samma jobb i en annan kommun, med en mänsklig chef, som är mån om sin personal, och skiter fullständigt i om jag föreläser på min fritid eller inte. Jag har arbetskamrater som arbetar med sin egen utveckling, och är på samma tåg. Jag är så oerhört tacksam för det, och att jag stannade alldeles för länge på det andra stället känner jag en …

Ja, då var det slut med chokladkakor för min del.

Bild
Äckligt, tyckte Narcisse Rosén, 18, när hon öppnade chokladkakan och hittade en fluga i chokladen. När Narcisse Rosén öppnade chokladkakan hon köpt gjorde hon en obehaglig upptäckt. En fluga låg inpressad i chokladbiten. – Den var verkligen tur att jag bröt loss den biten och vände på den så att jag såg flugan. Jag brukar inte vända på chokladen innan jag äter i vanliga fall, säger hon. ( (Gefle Dagblad 120421) TACK GD för att ni skrev om detta, och tack Narcisse, som berättade. Jag kommer att rasa i vikt. Pula i några spindlar och flugor i kladdkakorna på stans fik också. Det här är bättre än LCHF, GI och Viktväktarna tillsammans. Blä.

Självdisciplin.

Solen skiner och det är svinkallt.
Jag går ingenstans.
Kanske senare.
Men nu tänker jag bara ha soffhäng och blogga, surfa runt i Rumble-gettot och slappa.

Jag ska börja åka tåg i morgon.
Det är fan som att flyga för mig. Lika stort. Fast inte lika ångestframkallande.

Jag, som tar bilen till allt.

Jag är nervös.
Jag är ovan.
Jag är en slowstarter på morgnarna och det kräver mycket självdisciplin att passa tider.

Men det ska gå.

Det kan till och med bli lite spännande.

Befriad.

”Vi stannade kvar i relationer och på arbetsplatser om var direkt skadliga för oss.”
(Utdrag ur karaktärsdragen för så kallade "Vuxna Barn")

Du som någon gång varit ihop med någon som hela tiden gapat och skrikit åt dig, och sedan träffat någon som behandlat dig med respekt, varit go och fin, du vet att då kan man uppleva en känsla av sorg.
För att man stannade kvar. Eller för att man överhuvudtaget klev in.
Det är samma sak med arbetsplatser som är direkt skadliga för ens hälsa och välbefinnande.
Arbetsplatser med auktoritära maktgalna chefer som ä l s k a r att peka med hela handen, och till och med är stolta över det.
Arbetsplatser med total avsaknad av personalvård och med ekonomi så dålig så man typ får ta med sig eget toapapper till jobbet.

Där handledningen inte matchas till yrket för det finns inte pengar, så det blir som om en tandläkare handleds av en lastbilschaufför eller tvärtom. Eller där urinprov ska tas av terapeuterna, som sedan ska sitta i samtal med klient…