Sidvyer, senaste månaden

fredag 7 oktober 2011

16 år

Eftersom ingen tycks läsa min Blogg här kan jag vara lite självutlämnande.
I dag är det för mig en speciell dag.
Den 7:e oktober.
Jag firar 16 år i nykterheten.

I 16 år har jag fått nåden att slippa dricka.

Jag är oerhört tacksam för det, och medveten om, att det innebär inte att jag kan ta för givet att jag är nykter i morgon också.

Men en dag i taget har blivit 16 år.

Jag var ingen "alkis" som satt på bänken och hade mist mitt jobb.

Jag drack varannan helg.

Varannan helg när mina barn var hos sin pappa drack jag vin och öl och en och annan shot, och Marinella blandat med Schweppes Russian.

Under veckorna stod min Marinella i skåpet. Det var skruvkork på den minns jag.
Jag skulle inte ha kommit på tanken att dricka ett glas under veckorna, men när barnens pappa hade hämtat dom på fredag eftermiddag tog jag fram den, hällde upp ett glas och la mig i badkaret.

Ibland gick jag ut, ibland var jag hemma med han jag var ihop med då.

Men det som inte var sunt, det var att jag måste dricka alkohol dom helgerna jag var utan barnen.

Jag hade kanske hållit det på den här nivån ett halvår till, eller ett år, eller två.

Barnen var mina Antabus.

Men det hade gått åt helvete. Förr eller senare.

Som det gjorde för min mamma. Hon dog i skrumplever när hon var 48.

Alkoholism är en delvis ärftlig sjukdom.

Det är en sjukdom som är listig, falsk och stark.

Jag känner mig tacksam att jag har fått dessa nyktra år.

Det är ingen kamp att vara nykter.

Jag har fått verktyg till ett bra liv.

Mina barn har sluppit mycket lidande.

Och jag själv.

Det finns en lösning, och det första är att bli medveten om sitt problem.

Som alkoholist är det svårt. "Förnekandets sjukdom" kallas den.

Man tycker inte att det är så farligt och hävdar att man kan sluta när man vill.

Så en alkoholist behöver konsekvenser.

Ta sitt ansvar.

Det finns oftast medberoende personer runt alkoholisten som duttar, räddar, skyddar, lånar ut pengar, torkar spyor, baddar pannan, ringer jobbet och säger "han är förkyld" fast han är packad, och dom är bara möjliggörare till ett fortsatt drickande.

Till alla er vill jag säga: SLÄPP TAGET. Låt din alkoholist ta sitt ansvar själv. Lägg fokus på dig.
Vad behöver DU för att må bra?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om mig

Mitt foto
Skriver helst i hängmattan på min blommande ö, med kaffemuggen bredvid. Jag tror att det går att skriva, tänka, sjunga, måla och rabbla ord som skapar våra liv. Affirmationer är kraftfulla! Jag har skapat ett hus vid havet på det viset. Jag vägrar att delta i samtal om vinterkräksjukor och annat elände, jag vill inte ge min uppmärksamhet till det jag inte vill ha i mitt liv, eftersom jag tror att jag drar till mig det genom att fokusera på det. Det första jag tänker på när jag vaknar är allt jag har att vara tacksam över. Dagen blir alltid så bra då. Mest glad blir jag av två älskade små ungars kiknande skratt när vi busar tillsammans. Då finns inget annat, och mitt hjärta svämmar över av rosa lyckobubblor.