Det är söndag och sommar och sol.

Det är en fantastisk söndag, jag åt en sen frukost på min altan och det är sommar ute.

I går var vi ute och käkade, mina kompisar och jag, dansade lite, flörtade lite, pratade massor och skrattade halvt ihjäl oss.

Jag hade ett reportage i tidningen i dag som jag är kolossalt nöjd med.

"Jante" ingår inte i min värld längre. Jag har gjort slut.

När jag tycker att jag gör något bra, är sjukt snygg eller otroligt bra i ett terapisamtal med en klient, så säger jag det. Ger mig själv credit.

Blir du upprörd när du läser det här, så handlar det mer om dig än om mig.

Vad har du för budskap inuti som du fortfarande låter dig styras av?

Är det "fint" att gå omkring och prata om sig själv nedvärderande, i tredje person?

- En annan klarar ju inte ens av att koka potatis.


Vad ger vi för budskap till oss själva om vi inte tillåter oss att säga att vi gör någonting som är bra?

Vad gör det med oss när vi inte klarar av att säga "jag" i stället för "man" när vi pratar om vår egen person, eller kallar oss själva för "en annan"? Vilken annan?

- Man tycker ju att folk som inte plockar upp hundskiten efter sina hundar borde få böta.

Vem är man?

Låt ditt ljus lysa. Stå upp för det som är det sanna i dig.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lucia

Matt denna natt.

En hinner inte med.